Berätta hur du gör...

Min lilla djävul vaknade till liv idag, tog sin vanliga plats på min axel och började väsa i mitt öra. Jag vill inbilla mig att jag mår bra och står emot min lilla djävuls fasansfulla ord men...han vinner idag igen.
Jag kliver in på gården och närmar mig dörren, men det sista fotsteget över tröskeln går inte att ta. Jag mår illa och det känns som jag måste kräkas, hjärtat rusar och jag blir yr och darrig.
En kännsla av totalt misslyckande dyker upp och jag måste sätta mig ner på bänken utanför. Varför gör du såhär mot mig? Lämna mig ifred, låt mig känna lugn och slippa känna dina vassa klor som skär som knivar från insidan...
Allmänt | |
#1 - - Emma:

Jag känner igen mig precis. Man tror för en stund att man har kontrollen men sedan kommer ångesten och kryper sig in. Hela tiden med samma argument men å så effektfulla

Upp