Där gror nu bara drömmen om en väg därifrån, ett annat liv, ett annat jag.
Mitt huvud är fullt av tankar och jag hittar ingen botten i mina funderingar. Jag borde vara glad, jag borde vara tacksam och jag borde vara nöjd. Men inom mig skriker längtan efter någonting annat, någonting bättre än det här. Någonting bättre? Jag letar alltid. Jag söker, grubblar och funderar. Livet är en stor gåva. Någonting att ta vara på, någonting att uppskatta.
Jag kan vara en utav dom där lågorna. Jag kan vara en utav dem som brinner länge länge, jag kan vara en utav dem som slocknare fortare än vad jag kan ana.
Jag vill försöka tala om för mig själv ikväll. Låt inte ditt liv rinna iväg på grubblerier, låt inte ditt liv försvinna i "tänk om andan" och låt inte dit liv gå ut på att ständigt söka någonting "bättre än det här". Det finns ingenting som är bättre än det här. Det är vad man gör det till och jag ska göra det här till någonting bra. Jag ska göra det till någonting minnesvärt och jag ska göra det till mitt liv, mitt världefulla liv.
För att hålla min låga vid liv ska jag ge den syre, ren luft som också du andas vid min sida. Jag ska ge den brännsle, god mat som också du får ta del utav på mina höstmiddagar. Jag ska ge den ett vindskydd när det blåser, ett skydd som också du får gömma dig bakom när det blåser hårt hårt. Jag ska hålla min låga vid liv för dig min vän.